Runt åtta dagen efter vaknade jag och trodde jag var i en "nära-döden-upplevelse". Allt pollen gjorde mig genomförkyld så jag kunde inte andas varken genom mina igentäppta näsan eller halsen som även den var igentäppt. Att jag, Erik, Felix och Linda trängdes i en liten stuga gjorde det inte mycket enklare för mig att andas, då det knappt fanns något syre haha.

 

På förmiddagen satt vi mest och spelade sällskapsspel - sega efter gårdagen. Folket började packa in väskor i bilarna och åka hem, medan jag och Eriks familj gick ut till en brygga för att fiska. Vi hann inte mer än komma dit innan lilla David på sex år fick fisk, dock lika stor som hans finger... Vi andra kämpade istället med en lurig fisk som var hos oss hela tiden. Fisken var smart och smaskade i sig masken, istället för att hugga tag så att vi kunde fånga fisken. Jag klagade på Erik att han gjorde fel och sur som han blev sa han att jag skulle säga hur man gjorde, lite idiotförklarande. Jag började bossa och självklart fick han upp fisken direkt. Ägd, Erik. Ägd!

 

Med lite mat i magen åkte jag och Erik hem. Vi hann inte mer än börja åka innan vi insåg att vi skulle behöva vara tvungna att laga kvällsmat eller äta på McDonalds. Lösning? Bjuda hem oss själva till min till mig där mami och papi lagade ihop suverän mat!