Morgonen var H-E-M-S-K. Jag har aldrig gråtit så mycket på en morgon som denna. Igår skadade jag hadleden under volleybollen, men fortsatte köra ändå. Imorse när jag vaknade kunde jag inte röra handen över huvud taget, den bara bultade obehagligt mycket. Men jobbet väntade på mig, så jag bet ihop, skrek samt tjöt lite och lyckades till slut få på mig kläder och håret uppsatt i en toffs. Tur att jag gillar smärta iallafall (tolka mig rätt, haha).

När jag kom till jobbet blev jag hemskickad, men stannade ändå för att försöka. Jag tog mig igenom 4 timmars arbete med en hand, hur jag klarade det är frågan. Satt dock ner och skakade efter rusher, but i did it! Högerhanden är vältränad nu (höhöhöhöhööhöhöhöh).